...269; Ömsom Vatten, Ömsom Vin...
Gårdagen gick i vattnets och vinets tecken.
En nog så god och trevlig sysselsättning en söndag i mitten av mars.
Eftersom vi haft en svensk kollega till maken boendes hos oss några dygn kändes det ju extra trevligt att få visa honom några utav våra pärlor här i Landet Långt Bort!
Vi bestämde oss för att besöka McLaren Vale som är ett utav vindistrikten här i South Australia, ungefär 1 timmes bilfärd från Adelaide och Huset I Förorten.
Vi började dock med vatten och svängde ner till stranden Silver Sands Beach...
Turkost- och blåskiftande vatten, en alldeles lagom bris och massor med...nej, inte snäckor, för de lyser med sin frånvaro just här; däremot hittar man drösvis med vackert rundslipade stenar i alla upptänkliga färger och former!
Kan ju hända att det slank ner en och annan i den Sahlbergska handväskan... Ooops!
Därefter skulle lunch intagas på lämplig vingård, vi hade inte bokat bord någonstans utan körde på mottot "wild and crazy"...
Vi svängde in på Serafino som såg både djur- och människovänligt ut...
...men fick åka därifrån med oförrättat ärende eftersom det var ont om lediga bord i restaurangen. Lunch fick vi alltså inte köpa men tror nog att vi kunde fått tjacka kakadua om vi velat ty dem fanns det gott om..
Att det var fullt på första stället var nog meningen för på nästa ställe, som också var italienskt lyckades vi få inte bara det sista icke-reserverade bordet utan även den absolut godaste italienska pastarätt vi ätit hittills i det här landet!
Därefter blev det två favoriter i repris, varför förnya sig liksom...?
Först ut var Maxwell Wines, där skörden hade påbörjats och höstens färger börjat infinna sig.
Vackert, och välsmakande.
Vi for vidare längs med och igenom det böljande landskapet till nästa, och dagens sista vingård; d´Arenberg, där jag lät grabbarna stå för provsmakning medan jag själv slog mig ner i en trästol, tillverkad av delar utav vintunnor, och beundrade utsikten, fågellivet och filosoferade över livets väsentligheter...
Sedan kom dom två svenska herrarna tillbaks och ville också sitta i just de stolarna, i skuggan under trädet och begrunda tillvaron... Och det fick dom ju, så klart!
Innan vi for därifrån och hem till kvällens grill-middag var vi ju tvungna att vända på stolarna för att få med både oss själva och vyn över McLaren Vale. Dagens träningspass var därmed avklarat; dom skulle inte blåsa omkull om det så blev orkan, I tell´ya!
En mycket njutbar söndag; vatten och vin på bästa tänkbara sätt!
No Worries/Titti
Suck vilka härliga bilder, längtar till allt du visar. Det var ett par rejäla stolar, kul ide.
Kram Yvonné