...255; L.Ä.N.G.T.A.N...
En, icke efterlängtad, värmebölja som heter duga, har haft strypgrepp på oss här i South Australia...
Eller hette, för den är över nu.
Tack för besöket, du är inte varmt välkommen åter!
Kulmen var i lördags med 44 grader.
Man funkar inte som man ska då; alla tankar smälter i kanterna och antar en gelé-dallrig konsistens i mitten...
Full sprutt på ac:n men ändå nästan 30 grader inomhus...
Det var därför underbart att vakna i söndags morse; regnsmatter mot rutorna och en termometer som visade på 18 grader.
Jubel in da house!
Tänk att det kan skilja nästan 25 grader i temperatur, från ena dagen till den andra. Galet!
Micke hade längtat efter att åka till golfbanan och slå några hinkar på driving rangen, vilket ju varit skvatt omöjligt senaste tiden.
Jag blev inte sugen på att följa med, tyvärr finns det inget med golf som väcker ens ett uns av intresse i mig.
Inget alls, förutom möjligen att dricka ett glas svalt vitt vin efteråt, men se det klarar jag av utan att behöva svinga klubba i flera timmar först..
Nä, min längtan stod till...stranden, som vanligt; ett gratisnöje som icke är att förakta!
Eftersom maken åkte till Adelaide Shores Golf Course så passade det bra att släppa av mig vid Glenelg Beach. Ombyte förnöjer ;-)!
Mulet, blåsigt och alldeles, alldeles...underbart!
Vimlade inte av folk, eller fän, direkt.. Vilket passade mig utmärkt.
Lite av eremitvarning på gång... :-o!
Fast Glenelg bara ligger någon dryg mil från vårt Semaphore så är både sanden och snäckutbudet annorlunda...
Om nu den informationen kan intressera någon...
Mjukslipade snäckbitar i vackra färger.
Defekta men perfekta ändå!
Folk hade väl legat i spa't till förbannelse dagarna före.
Dessutom närmar sig ju Julen med stormsteg och kalkonen skall fyllas och Christmas-pudding'en förberedas...Sista klapparna inhandlas och plastgranen klädas...
Hå hå ja ja!
Vi har i alla fall en adventsljusstake; i allra osvenskaste beach-house stil, som jag gjorde förra året.
Den där julkänslan vill liksom inte infinna sig, värmen har ju inte direkt hjälpt till heller.
Känns mer som att vara på semester utomlands...
Huvudet på spiken ;-)!
Den allra största och viktigaste nedräkningen dock; visar just nu på -96 timmar.
Fyra dygn kvar, bara!!!
Då lovar jag, då vet jag, att den här mamman (och pappan) kommer känna en välsignad julefrid i hela hjärtat!
Då kommer den; julkänslan.
L.Ä.N.G.T.A.R!
No Worries/Titti