...267; Sommar-Sigge & Höst-Henry...
Ordentligt och kalendariskt gör hösten sitt inträde här i Landet Långt Bort den 1:a mars.
Den ena årstiden byter av den andra på bestämt och orubbligt datum, oavsett väder, dygnsmedeltemperaturer och andra meterologiska påfund.
Vi passade på att ta oss en tur på stranden en utav de allra sista skälvande sommardagarna...
Att gå barfota på en strand... just love it!
Sigge Säl, eller om det nu var Sigrid; ibland är de på plats båda två, var, så gott som, uppe på sanden han också. Nästan strandad...
Inte var han ett dugg rädd heller; gissar att Sigge är otroligt van vid människor. Och kameror, ser verkligen ut som om han poserar, visar upp sig i bästa profil!
Se där ja, lite konstsim; nossträckning med tillhörande labbvinkning och dubbelstjärtformation...
Det komplicerade och tekniskt svåra sjögräs-draperingstricket! Häpp!
Föreställningen tog ett abrupt slut när en glad och nyfiken fyrfoting närmade sig med ystra stormsteg. Någon jädra måtta får det ändå vara tänkte Sigge/Sigrid och styrde kosan ut på det djupa...
Vilken tur att vi tog den där sista sommarpromenixen, passade på medan solen sken och temperaturen medgav barbent och t-shirt; man vet väl hur ostyrig och opålitlig hösten kan vara, rätt som det är dundrar det in både frost och minusgrader...
För övrigt så heter Sigge tydligen inte alls Sigge... och Sigrid inte...Sigrid
"Oh, so you met Henry, he´s been around for years..." sa en utav aussie-vännerna när jag berättade hur nära sälen varit...
"But sometimes there´s two of them, do you call them Henry -The First and -The Second ..?
"No, we call the other one Henrietta..."
Same same but different; Höst-Sommar & Sigge-Henry...
No Worries/Titti