...256; My Family, My Everything...
Gott Nytt År; 2016, Bring it on!
Sedan vi stod på flygplatsen den 25 december och, pirrigt förväntansfulla, spanade mot "International arrivals"-dörren har redan drygt 10 dagar passerat förbi.
I en flygande fläng!
Fast det började med mycket väntan...
För vilka kom allra, allra sist ut genom den magiska porten?
Just det; Loppan, Filifjonkan och Johan.
"Någon" hade, av misstag förstås, försökt smuggla en sandwich från Dubai in i det hermetiskt tillslutna Australien.
"Några" hade; trots egentlig kunskap om "big no no" men efter extra förfrågan och "big yes yes" från taxfreen på Arlanda, blivit tvungna att lämna ifrån sig snus och ciggaretter vid ankomsten till restriktiva Down Under...
Tur att de sanningsenligt deklarerade prillorna och pinnarna men SKÄMS Arlanda taxfree för lurendrejeriet!
"Någons" väska var inte ens med på flighten från Dubai, utan skulle anlända först nästa kväll.
Samma "någon" blev dock kompenserad med 70 aussiedollar och hängde inte läpp för fem öre...
Så, äntligen var dom här; hos oss!
Om man i en stor påse stoppar ner följande ingredienser och händelser; knyter ihop och skakar om riktigt ordentligt, därefter öppnar och häller ut innehållet på bordet trillar, bland annat, följande ut...
Koalor, Skateboards, Sand, Saltvatten, Vind, Solnedgångar, Tända ljus, Surfbrädor, Blåmärken, Sol, Öl, Grilldoft, Fyrverkerier, Sangria, Bussbiljetter, Golfklubbor, Skumpa, Solskyddsfaktor 50, Vin, Musik, Skratt, En födelsedagstårta, Bowlingklot och en himla massa kärlek!
Såklart låg det varsin julstrumpa med julklappar och väntade på döttrar och svärson när vi, äntligen, kom hem från flygplatsen...
Förutom den obligatoriska chokladbiten och clementinen hade Tomten stoppat ner ett australiskt start-kit i form av flip-flops (fast här säger man "thongs"), solkräm spf 50 samt...
Tillsammans med makens kollega Geoff och hans familj bestående av Carey samt barnen Coco och Darcey for vi till Middleton Beach; en dryg timme sydost om Adelaide. Ut ur bukten och mot mer öppet hav...och vågor!
Bokstäver & Bilder från den fantastiska dagen förtjänar dock ett alldeles eget inlägg, så får det bli...
I går for trion till Sydney, på en fyra dagars tripp, och det blev plötsligt alldeles tomt och tyst här hemma...
Nästan..., för så fort jag vinkat av "My Family, My Everything" som for till flygplatsen respektive kontoret började det bulta alldeles förskräckligt inifrån städskrubben...
Någon, som varit instängd senaste 11 dagarna, pockade på uppmärksamhet och krävde att få bli utsläppt!
Det var Tuttan, det lilla livet!
Hon fick härja runt med dammsugaren och golvmoppen bland sand, (hår)strån och smulor....
Tuttan har lite att pyssla med även idag.
En tvätt att hänga och en strykhög att beta av...
Hon är verkligen en icke oväsentlig del av "My Family, My Everything"...
Dock kan hon vara lite "muttrig" när hon svingar slang, kvast och ger järnet; jobbar därför bäst när ingen annan är i närheten!
Efter väl uträttat arbete tänker jag ge´na en välförtjänt klapp på axeln och sedan, vänligt men bestämt, fösa in henne i skrubben igen; ´til next time honey!
Själv skall jag måla naglarna och gå en strandpromenad...
...samt längta efter torsdag kväll!
Tjingeling & No Worries/TittiluttanTuttan
Du är dig lik, ge Tuttan ledigt när huset är fullt bra gjort. Vad mycket surfing det blir med barnen på plats, men du får vara lite försiktigare med dig själv.
Här har det blivit vinter nu vi har haft ett par dagar med minusgrader och någon cm snö, men det är tillräckligt för att vi skulle vilja vara hos er i värmen.
Kram