...210; Det jämnar ut sig...

Det är regn och sol om vartannat den här tiden på året.
Mörka moln ena stunden och klarblå himmel nästa.
Stormvindar följs av stiljte och sen tillbaks till blåst som heter duga igen.
Så det jämnar ut sig...
 
I söndags förärade vi Glenelg med ett besök.
Det är Adelaide´s citystrand.
Turiststranden nummer ett.
Spårvagnen från stan går nästan ända fram till vattenbrynet...
 
Vi tog dock bilen, för vi är ju inga turister...
Dessutom bor vi ju i Förorten och den linjen är ännu inte dragen.
 
Parkerade på en liten tvärgata, lyckades hitta en ledig ruta.
Ingen biljettautomat i sikte, endast en skylt med en 1:a och ett P på.
Egentligen vet vi ju att det betyder 1 timmes Parkering och egentligen visste vi väl att besöket skulle överskrida de givna 60 minutrarna; men eftersom de andra bilarna inte hade någon p-skiva i framrutan (och vi nte äger någon) så tänkte vi att...tja, att det inte gäller på söndagar...typ.
 
Strosade ut på piren...
Betongpir, minsann... Tycker nog att "vår", som är byggd i trä, är finare.
Just say´ in...
 
 
Vi bestämde oss för att äta en något lyxigare söndagslunch; slog oss ner på "Sammy´s", en fisk- och skaldjursrestaurang som ligger lite längre bort och vid sidan av...
Närmare bestämt vid inloppet till marinan; alltid trevligt att spana på sjötrafiken...
Verkligen första parkett!
 
 
Beställde in dryck och ett dussin ostron a´ la Kilpatrick till förrätt.
Blev ett glas rosé åt frun och en bärs åt mannen; är det lyxlunch så är det.
Det var 23 grader i skuggan, vilket var ett tag sedan; så fick värsta sommar-feelingen!
Smuttade på druv- och maltdryck och bara njöt av tillvaron i väntan på de gratinerade ostronen...
Väntade...och väntade...och väntade...
 
Efter 40 minuter hade vi smuttat så många gånger att knappt en droppe fanns kvar i glasen.
Maken hejdade en servitör och undrade lite syrligt om vi blivit bortglömda eller om ostronen forfarande befann sig i havet...
Hade tydligen blivit något fel på handhavandet av vår beställning; men de (Kilpatrick´arna) var på väg och de (restaurangen) ville hemskt gärna bjuda på ytterligare varsitt glas vin/öl, alternativt dessert.
Hejsan, hoppsan; är det lyxlunch så är det, ett glas rosé trollades fram på ett ögonblick!
Maken skulle ju köra bilen hem så han nöjde sig med påfyllning i vattenglaset...
 
Till varmrätt frossade vi på grillade havskräftor och ett slags skaldjur som heter "Moreton bay bugs" och som smakar mycket bättre än vad det låter. Ingen skalbaggesmak överhuvudtaget, så vitt jag vet!
 
Dags att betala och det fick maken sköta om, för frun vart (nästan) lite lullig av alla de där hallonröda dropparna...
Förutom att restaurangen återigen bad om ursäkt och bjöd på glas nummer två så hamnade inte heller ostronen på notan.
Tack för det; lunchen blev plötsligt drygt 30 dollar billigare än beräknat!
 
 
Fast det jämnade också ut sig, nästan.
En parkeringsbot om 48 dollar väntade när vi kom tillbaks till bilen.
 
Så kan det gå till, här i Landet Långt Bort, en solig höstsöndag i maj...
 
Solnedgångarna är i alla fall helt gratis...
 
 
 
 
...och ibland alldeles extra spektakulära!
Jag skulle glatt och villigt ha betalat några dollar för varje foto jag tog...
 
Då skulle det verkligen jämna ut sig, till vår fördel!
 
 
No Worries/Titti
 
 
 
 
 
 
 
En kommentar publicerat i Allmänt
Taggar: Adelaide, Australien, Australien blogg, Blogg Australien, Glenelg
#1 - - Agneta:

Det är absolut inte synd om er, skaldjur, vin/öl värme och sol och vilken solnedgång. Detta kan vi inte erbjuda dig när du kommer till Svedala men vi har mycket annat. Kram