...198; Hjälp, en fnurra på tråden!...
Att det blir en fnurra på tråden lite nu och då är ju oundvikligt.
Inte roligt, absolut icke önskvärt men det händer ändå ibland...
Man blir irriterad och frustrerad, rent av ledsen och förtvivlad!
Framförallt om man redan kommit halvvägs eller mer.
Jobbigt!
Ibland vill man bara ge upp; lämna trasslet och börja om på nytt.
Men, det är bara att andas djupt och börja nysta...
Till slut reder det upp sig och blir som man tänkt.
Wrap-armband!
En-, två- och treradiga.
Det är pilligt men väldigt roligt att göra dem!
Vet inte riktigt varför jag har snöat in på just den här sortens armband just nu...
Kanske är jag, omedvetet, ett trend-orakel; månne detta blir sommarens stora fluga?
Fast när det trasslar...då är det inte lika kul!
Framförallt sker det vid tillverkningen av de treradiga; många metrar tråd att hålla ordning på.
Är sådant kul pyssel att hemmafrusysslorna blivit lite lidande...
Jodå, sängen bäddas, diskmaskinen plockas i och ur och maken behöver inte fara till kontoret med skrynkliga skjortor.
Dammsugningen är det som nedprioriteras.
Och dammningen; som för övrigt aldrig haft särskilt hög status...
Det fina i kråksången är att nu på höstkanten så går solen ner redan klockan sex och herrn i huset kommer sällan hem förrän strax innan dess; i skymningsljuset syns inte dammkorn och smulor.
Framförallt inte om jag skyndar mig att tända värmeljus här och var så fort garageporten gnisslande åker upp!
Från och med torsdag skall det regna i dagarna fyra, eller så, då kanske jag får tid att fara runt med snabeldraken.
Eftersom jag inte införskaffat varken gummistövlar eller regnjacka kan det hända att den dagliga strandpromenaden ställs in och ersätts med vård av hem och hushåll.
Eller så blir det en jädrans massa armband gjorda!
Vad ska jag göra med allihopa då?
Jo, förutom att pynta mig själv så tänker jag att mina vänner i Svedala skall kasta sig över dom och handla för brinnande livet!
Billigt, billigt; kom och köp!
Armband tillhör livets väsentligheter, lyfter vilken outfit som helst, till oanade höjder.
En kan aldrig äga för många!
För övrigt i livet, om nu någon till äventyrs undrar, så är allting bara bra.
Fnurr-fritt!
No Worries/Titti