...191; Man ligger i lä, helt enkelt...
Smaka på namnen Noarlunga, Aldinga, Myponga, Yankalilla, Carrickalinga och Normanville...
Visst låter de som tagna ur antingen sago- eller äventyrsböcker?
Men de små ställena existerar, på riktigt, bara några mil utanför Adelaide.
Samtliga passerades på den bilutflykt vi företog oss på påskafton.
Första stoppet blev Aldinga.
Den sömniga lilla orten brydde vi oss inte direkt om, nej det var stranden som lockade.
Same, same but always different!
Här finns ett rev som under lågvatten blir tillgängligt för tvåbenta besökare av arten homo sapiens.
Det är både vackert och fridfullt men kan även vara vilt och farligt.
Allt beror på vädrets makter.
Lördagen var precis rätt dag för ett besök!
Ett lugnt och vänligt hav samt en blå hösthimmel; solen värmde men det var en liten ton av krispig kyla i brisen.
På den här stranden finns nästan inga snäckor alls, varför det är så har jag ingen som helst aning om.
Lyckades hitta en att fotografera i alla fall...
Osannolikt blåa färger...
Snäckor, "Limpets" som är anpassade till miljön... "Mitt spännande liv på revet" av S. Limpet...
Även vi matchade stranden, sanden och havet.
Tre grabbar förberedde sig på fiskafänge. Med hjälp av "spjut" med en treudd i ena änden och en snara i den andra förväntade de sig att fånga såväl vanlig fisk som bläckfisk.
Det här gjorde dom ofta; fixade middag åt sina familjer.
Imponerande; inte nog med att dom pratar australisk engelska helt obehindrat; dessutom ingår att fiska med spjut i deras repertoar...
Där ligger man i lä, det är då ett som är säkert!
(Kolla in kniven!!!, Jag säger då det; imponerande!)
"Take care and good catch, see`ya!" sa vi och strosade vidare...
Det var en hel del aktivitet på Aldinga Beach; många som ville ha pinfärsk fisk på middagsbordet.
Vi tackade för oss och for vidare; dagen hade ju bara börjat och vi hade fler ställen att besöka!
See`ya!
No Worries/Titti
Åh vilka fina bilder. Spännande ställen ni besöker. Kul o läsa. Ha det så bra. Ses snart. Kram