...286; Adelaide Hills och näst sista dagen...
Vår sista måndag, och nästsista dag överhuvudtaget, i Australien bjöd även den på ett fantastiskt vackert och färgsprakande höstväder.
Dessutom var det Anzac Day och därmed allmän helgdag, så ledigt för både herr och fru Sahlberg!
(Anzac Day har jag skrivit om förut; för precis 1 år sedan av uppenbara skäl. Man hedrar alla de australiensare och nya zeeländare som kämpat och kämpar mot krig och för fred i världen, med minneshögtider, kransnedläggningar och parader).
Bilen skulle återlämnas på tisdagen så det här var vår sista chans till bilburen utflykt och vi valde då att åka upp och runt omkring i Adelaide Hills; de kullar som omger Adelaide på tre håll.
När man väl kommit upp i "The Hills" så finns det nästan inte en meter väg som är rak...
Behöver man öva kurvkörning så har man verkligen prickat rätt!
Fantastiskt färgspel...
Den enda nackdelen är att det i princip är omöjligt att stanna för att fotografera när man får syn på något man vill föreviga... Därför är de flesta foton tagna "on the move"; fångade i flykten... och blev ibland lite suddiga samt fick en och annan piffig reflex från bilens rutor.
Only in Australia; koala-skyltar!
Druvorna är skördade för länge sedan... vinstockarna vilar i väntan på vår.
Efter några timmars bilkörning inklusive fikastopp i lilla samhället Loberthal närmade vi oss slätten och Adelaide igen.
CBD; Central Business District, och självaste citykärnan syns till vänster i bild. Förutom dess högresta byggnader består staden mest utav villkvarter... De lägenhetskomplex vi sett kan nästan räknas på ena handens fingrar...
Ovanligt för att vara i en miljonstad...men det är väldigt mycket småstadskänsla över Adelaide.
Där bakom...bara hav!
Känns konstigt att sitta och skriva om det som hände för drygt 3 veckor sedan, för så länge har vi nu hunnit vara tillbaka i Sverige...
Men jag vill ju få med allting och inte lämna något oavslutat, det här är ju mitt alldeles egna dokument över våra år som utlandssvenskar, en sorts dagbok om livet i den overkliga verkligheten.
Alldeles snart slut på den här bloggen, bara självaste hemresan kvar och kanske ett inlägg om hur det hittills har känts att vara tillbaka i den verkliga verkligheten.
Innan vi flyttade ut, i december 2010, var vi på en 2-dagars kulturkurs som av naturliga skäl mest handlade om Indien eftersom dit var dit vi styrde kosan först och bodde under våra 3,5 första år utomlands; slutklämmen på kursen handlade om när det var dags att flytta hem igen efter ett antal år som expatriater.
Hemkomsten som för vissa i stället kunde bli en hemsk-konst..
Förtjänar ett alldeles eget inlägg... ;-)!
No Worries/Titti