...192; En viss dramatik i Normanville...
(fortsättning på dagsutflykten...)
...som sagt, vi lämnade Aldinga Beach och for vidare...
Det hade blivit dags för lunch och den intogs i den lilla söta staden Normanville.
Mätta och belåtna bestämde vi oss för att även Normanville Beach skulle föräras med en visit.
Så in i bänken vackert, vilket dock på inget sätt är ett ovanligt uttalande från min sida!
Ute på böljan den blå, och turkosa, seglade en liten katamaran med stolt (pride!) segel...
"Surf Rescue"-gänget chillade under sitt gul-röda solskydd, brädorna låg förberedda och strategiskt placerade i vattenbrynet ifall något skulle hända...
Vi lullade omkring i godan ro; spanade ut mot horisonten alternativt ner i vattnet...
Plötsligt uppstod en viss dramatik!
Brädorna låg inte längre kvar på stranden.
Vattnet "fullt" med livräddare-på-bräda som paddlade utåt!
Kapsejsning? Man över bord? Hajattack?
Inte fullt så allvarligt; mastbrott och ett stolt segel på väg att försvinna ner i havets djup!
Efter avslutat räddningsuppdrag; back to base.
Vi pustade ut, handlade kaffe på strandcafèt och bara njöt av tillvaron...
Under tiden monterades masten ånyo på katamaranen; på`t igen ba`!
Vi tackade Normanville för denna, första men säkerligen inte sista, gången och styrde kosan hem mot vår egna "lilla" strand i Förorten.
Passerade Yankalilla, Myponga och Noarlunga; städer och byar med namn från sagornas och äventyrens tid...
Snipp, snapp, snut så var Påskaftonsutflykten slut!
För övrigt så har ju Sverige bytt till sommartid och nu även South Australia till vintertid, vilket innebär en tidsskillnad på endast 7,5 timmar under närmsta halvåret; jippie...
Dessutom har vädret bjudit på monsunliknande regn och blåst på både tvären och längden under de senaste två dygnen. Idag är det uppehåll och vinden har bedarrat. Till helgen spås det sol och 26 grader igen; jippie!
Jetlagen är ett minne blott; superjippie! och förkylningen har övergått till snörvel och löjlig "putti-fnutt" hosta.
I fall någon undrar...
No Worries/Titti